aventyrsgrabbarna

Inga bilder eller annat kul idag. Det är bara vila som gäller! Underbart sin egna säng och att kunna sova så länge man vill. Den härliga solen kan avnjutas i rimliga mängder och vattnet man dricker har inte blivit varmt. Allt som det ska vara med andra ord.

 

Men istället för att totalt släppa bloggen idag tänkte vi göra ett litet specialinlägg. Vi beskriver nu hur en helt vanlig dag under vandringen ser ut. Vi har ju hittills bara skrivit om speciella saker som händer oss, men ni vet ju inte hur det ser ut när inget händer.

Alltså, vi vaknar upp klockan åtta på morgonen. Frukosten äts direkt i tältet medans vi fortfarande ligger i sovsäckarna. Frukosten består av mackor med tubost (vi försöker variera smakerna på osten så mycket som möjligt). Till det dricker vi vatten, och om vi har handlat hyfsat nyligen så dricker vi blåbärs eller nyponsoppa. Den håller sig nämligen inte så länge, så vi har ibland ingen kvar. Sedan går vi upp, packar i ordning allt i vagnarna och ser till att dem är bra balanserade. Om vi inte balanserar dem bra kan det bli riktigt tungt att dra dem, vi lastar dem så att dem blir lite framtunga, då hjälper nämligen vagnen till att lyfta dig lite från underlaget, vilket i det långa loppet är väldigt skönt. Såklart tejpas fötterna på morgonen. Samtliga ställen där det skaver eller där man har blåsor får man plåstra om med tejp eller compeed. Tejpen vi använder är vanlig coachtejp.
När vi då väl kommit igån brukar klockan vara mellan nio och tio om allt går som det ska. Väl igång går vi nästan helt oavbrutet ända fram till lunch. Lunchtiden rör sig mellan tolv och halv två ungefär, men man hinner bli rejält hungrig på den tiden. Till lunch blir det återigen de gamla hederliga mackorna med tubost och vatten. Lunchen kan bli uppemot en timme, då vilar man upp sig ordentligt och kollar kartan. I bästa fall har vi i detta stadiet kommit halvvägs.

Och så bär det av igen, eftermiddagen går vi inte lika oavbrutet på, där har vi en längre paus på sisådär en halvtimme där vi tar mellanmål och äter någon frukt eller melon. Det är den enda inplanerade rasten vi tar, men det blir naturligtvis fler, antingen skaver någonting så att man måste stanna och tjepa, eller helt enkelt för att man har gått ovanligt långt och behöver vila upp sig. Vid varje längre rast tar vi av oss skorna och låter fötterna lufta sig lite och sträcka ordentligt på sig. Vi gör även böj och töj-övningar för att inte bli så himla stela. 

Slutligen kommer man fram vid sin destination, standardavståndet på en dags vamdring är 3 mil. Där stannar vi först 5 min eller så och slappnar av innan vi bygger upp lägret. Vi breder ut en pressenning på marken där tältet ska ligga så att botten inte blir blöt, för när man sedan packar ihop tältet kommer hela tältet bli fuktigt tills nästa gång man ska ha det. Sedan reser vi tältet och sätter upp trangiaköken. Till middag varierar vi oss något mer, det är allt från makaroner med korv eller köttbullar till snabbmakaroner till gryta osv. Det är riktigt härligt att få i sig lagad mat som omväxling till alla mackor. Platsen vi slår läger på brukar vara lite innan eller efter ett samhälle, där kan vi vara ostörda. När vi har ätit och borstat tänderna skriver vi bloggen och drar till sist en pressening över vagnarna, utifall det skulle bli regn. Vi kommer fram klockan sex eller så sent som åtta ibland. Vi lägger oss sedan kring tio.

Detta är naturligtvis inte hela sanningen, det blir alltid någonting som händer, antingen krånglar något så som fötterna eller vagnen. Ibland har vi varit tvugna att kolla kartan konstant och fråga folk om vägen, ibland följer vi bara en riksväg rakt fram flera dagar, men så fort man kommer in i en stad blir der jobbigt. Kartan vi har är nämligen inte jättebra... Den visar knappt någonting i städerna. Därför är det lätt att ta sig in i staden, men svårt att hitta rätt väg ut. Det går lite saktare, men är i vanliga fall inga problem.

Under själva vandringen är vi oftast rätt tysta, vi har nämligen en bergsprängare med oss som vi antingen lyssnar på radio med eller spelar vår egen musik. Dessutom blåser det ofta och vi är nära trafik, och allt oljud kan göra det nästan omöjligt att prata. Men det är skönt att ha musik, det piggar upp och ger en takt att gå till.

Sedan äter vi inte bara mackor med tubost till frukost och lunch, utan vi har ibland sådan lyx som ägg eller någon frukt. När vi till exempel har köpt en vattenmelon så äter vi halva till lunch och andra halvan på rasten.

Ja, det var allt om vandringen jag kunde komma på för tillfället... Skriv gärna i kommentarerna om ni undrar något mer om ni har tid och lust :)