aventyrsgrabbarna

Inga bilder eller annat kul idag. Det är bara vila som gäller! Underbart sin egna säng och att kunna sova så länge man vill. Den härliga solen kan avnjutas i rimliga mängder och vattnet man dricker har inte blivit varmt. Allt som det ska vara med andra ord.

 

Men istället för att totalt släppa bloggen idag tänkte vi göra ett litet specialinlägg. Vi beskriver nu hur en helt vanlig dag under vandringen ser ut. Vi har ju hittills bara skrivit om speciella saker som händer oss, men ni vet ju inte hur det ser ut när inget händer.

Alltså, vi vaknar upp klockan åtta på morgonen. Frukosten äts direkt i tältet medans vi fortfarande ligger i sovsäckarna. Frukosten består av mackor med tubost (vi försöker variera smakerna på osten så mycket som möjligt). Till det dricker vi vatten, och om vi har handlat hyfsat nyligen så dricker vi blåbärs eller nyponsoppa. Den håller sig nämligen inte så länge, så vi har ibland ingen kvar. Sedan går vi upp, packar i ordning allt i vagnarna och ser till att dem är bra balanserade. Om vi inte balanserar dem bra kan det bli riktigt tungt att dra dem, vi lastar dem så att dem blir lite framtunga, då hjälper nämligen vagnen till att lyfta dig lite från underlaget, vilket i det långa loppet är väldigt skönt. Såklart tejpas fötterna på morgonen. Samtliga ställen där det skaver eller där man har blåsor får man plåstra om med tejp eller compeed. Tejpen vi använder är vanlig coachtejp.
När vi då väl kommit igån brukar klockan vara mellan nio och tio om allt går som det ska. Väl igång går vi nästan helt oavbrutet ända fram till lunch. Lunchtiden rör sig mellan tolv och halv två ungefär, men man hinner bli rejält hungrig på den tiden. Till lunch blir det återigen de gamla hederliga mackorna med tubost och vatten. Lunchen kan bli uppemot en timme, då vilar man upp sig ordentligt och kollar kartan. I bästa fall har vi i detta stadiet kommit halvvägs.

Och så bär det av igen, eftermiddagen går vi inte lika oavbrutet på, där har vi en längre paus på sisådär en halvtimme där vi tar mellanmål och äter någon frukt eller melon. Det är den enda inplanerade rasten vi tar, men det blir naturligtvis fler, antingen skaver någonting så att man måste stanna och tjepa, eller helt enkelt för att man har gått ovanligt långt och behöver vila upp sig. Vid varje längre rast tar vi av oss skorna och låter fötterna lufta sig lite och sträcka ordentligt på sig. Vi gör även böj och töj-övningar för att inte bli så himla stela. 

Slutligen kommer man fram vid sin destination, standardavståndet på en dags vamdring är 3 mil. Där stannar vi först 5 min eller så och slappnar av innan vi bygger upp lägret. Vi breder ut en pressenning på marken där tältet ska ligga så att botten inte blir blöt, för när man sedan packar ihop tältet kommer hela tältet bli fuktigt tills nästa gång man ska ha det. Sedan reser vi tältet och sätter upp trangiaköken. Till middag varierar vi oss något mer, det är allt från makaroner med korv eller köttbullar till snabbmakaroner till gryta osv. Det är riktigt härligt att få i sig lagad mat som omväxling till alla mackor. Platsen vi slår läger på brukar vara lite innan eller efter ett samhälle, där kan vi vara ostörda. När vi har ätit och borstat tänderna skriver vi bloggen och drar till sist en pressening över vagnarna, utifall det skulle bli regn. Vi kommer fram klockan sex eller så sent som åtta ibland. Vi lägger oss sedan kring tio.

Detta är naturligtvis inte hela sanningen, det blir alltid någonting som händer, antingen krånglar något så som fötterna eller vagnen. Ibland har vi varit tvugna att kolla kartan konstant och fråga folk om vägen, ibland följer vi bara en riksväg rakt fram flera dagar, men så fort man kommer in i en stad blir der jobbigt. Kartan vi har är nämligen inte jättebra... Den visar knappt någonting i städerna. Därför är det lätt att ta sig in i staden, men svårt att hitta rätt väg ut. Det går lite saktare, men är i vanliga fall inga problem.

Under själva vandringen är vi oftast rätt tysta, vi har nämligen en bergsprängare med oss som vi antingen lyssnar på radio med eller spelar vår egen musik. Dessutom blåser det ofta och vi är nära trafik, och allt oljud kan göra det nästan omöjligt att prata. Men det är skönt att ha musik, det piggar upp och ger en takt att gå till.

Sedan äter vi inte bara mackor med tubost till frukost och lunch, utan vi har ibland sådan lyx som ägg eller någon frukt. När vi till exempel har köpt en vattenmelon så äter vi halva till lunch och andra halvan på rasten.

Ja, det var allt om vandringen jag kunde komma på för tillfället... Skriv gärna i kommentarerna om ni undrar något mer om ni har tid och lust :)

Äntligen framme! Halvvägs vill säga... Vi gick idag från Ulricehamn där vi hade fått 2 timmars sömn under bar himmel. Fötterna kändes otroligt mycket bättre trots den korta pausen. Så vi letade upp Banvallen som är ett övergivet järnvägsspår som gjorts om till cykelbana (bild 3) . Denna ledde oss hela vägen från Ulricehamn till Borås. Dock var den betydligt längre än vad vi trodde, 4,5 mil istället för 3 mil som vi hade trott. När vi kom fram hade vi alltså gått ett dygn, dag och natt för att komma till Ulricehamn från Jönköping. Denna sträcka var ca 7 mil, sedan fick oss som sagt 2 timmars sömn och fortsatte sedan de resterande 4,5 milen. Lite snabb matematik och vi har tagit oss 11,5 mil på ett och ett halvt dygn. Det är ungefär den sträcka som vi brukar gå på 3-4 dagar. Därför har vi nu bestämt oss för att ta en tvådagars paus i våra hemtrakter och vila upp oss. Man kan väl säga att fötterna var rejält medtagna, tänk er ett blåmärke under hela foten som man trampar på i varje steg. Eftersom vi har tjänat så mycket tid på att göra på detta viset förlorar vi inget på att ta en lite längre paus. Varför gick vi egentligen 11 mil på en gång då? Utmaning är svaret, man vill testa sina gränser! Det var återigen varmt och soligt idag, hettan var kvävande, det blåste nästan inget, men med mycket vatten går det trots allt. Men nu ska vi vila i skuggan! 

Denna bilden är tagen två veckor sedan när vi körde kärror och packningar till Jönköping.

Denna bilden är tagen på samma ställe d.v.s utanför Peter hus efter att vi gått från Stockholm.

Banvallen, perfekt för våra ändamål. Inga jobbiga bilar hela tiden.

Ulricehamn busstation

Vårt snabbläger där vi sov 2 timmar.

Nästan som om det vore gjort bara för oss ;)

Himlen tidigt på morgonen.

Soluppgången någonstans innan Ulricehamn

Såhär ser vagnen som går främst ut framifrån för en bil.

Natthumor

Köttkulla står det, allvarligt talat... Hur kom dem på det namnet?

 

 

 

Det var riktigt härligt att sova i en lägenhet! Tillgång till rinnande vatten och tak över huvudet är ju inte längre en vana för oss. Vi lagade gröt på morgonen och tog dessutom ut en sovmorgon till halv tio. Sedan tog vi en rätt rejäl omväg ner till stan för att handla och för att Emil skulle kunna köpa en födelsedagspresent till sin far. Det blev en riktigt tung HD-tshirt. Vi kom alltså först såpass långt att vi gjorde framsteg kring 1-tiden. Och just då träffade vi Rosmaries dotter (Rosmarie var hon som körde upp vagnarna till Stockholm för oss när hon flyttade. I gengäld hjälpte vi till med flytten.) Hursomhelst så bjöd hennes dotter oss på saft, det var väldigt trevligt och gott med lite svalka. Vi skulle först till Bottnaryd, den vägen hade man sagt oss var lättframkomlig och att det fanns en cykelbana. På bild tre kan ni se hur fin den cykelbana var... Det var fullt med mygg och vägen var väldigt skumpig med vagnarna. Vi kom åtminstone fram ;-) Eftersom vi nu var så sena så skulle vi förmodligen komma fram rätt sent. Någon satte dock igång något genom att fråga; är någon trött? Vi kom fram till att ingen var det, och att vi faktiskt var riktigt pigga. Vi bestämde oss då för att vi skulle gå ända till Ulricehamn under natten. Det är en sträcka på ca 7 mil. Men vi gav inte upp, man blev trött, och fötterna värkte rätt rejält. Men vi kom fram till Ulricehamn klockan 6 på morgonen. Vi gick då direkt och lade oss under bar himmel. Vi fick även ett besök av Emils pappa och syster kvällen innan, de hade tagit Harleyn och tagit med en köttgryta. Det var fantastiskt gott! Bra att vi fick lite ordentlig energi inför påfrestningarna.

Bron vi gick över för att komma till Harley Davidssonbutiken.  

Utsikt över Jönköping 

Cykelvägen till Bottnaryd... Och nej, den var inte så illa hela vägen ;) 

Lite innan midnatt gick vi in i Västra Götalands län.

Alltid klänga på skylten!

Nu har vi gått i en hel vecka, det känns, men samtidigt ser man fram emot ytterligare tre veckor! Idag har varit en relativt ospektakulär dag... Det har inte hänt något förutom att vi kom in i Linköping. Vädret har varit stekande hett och vi har alla tre bränt oss något trots solskyddsfaktor. Det går åt väldigt mycket vatten i detta vädret, som tur är har vi ju 25-liters dunken. Vi behöver därför bara fylla på varannan dag eller så. Fötterna känns rätt slitna, men det är inga större problem. De kommer förhoppningsvis kunna läka under vandringen, för om de blir värre och värre från och med nu så kommer vi inte ha några fötter kvar i Malmö. Men vad våra erfarenheter har lärt oss hittills kommer vissa ställen läka medans andra kommer börja skava istället. Detta är ju trots allt vår längsta vandring någonsin, så vi vet inte riktigt vilka konsekvenser allt kommer få, men vi hoppas att våra fötter kommer vara i bra skick när vi kommer fram, och om vi inte gör något riktigt dumt kommer de även vara det. Vi har haft lite tråkigt idag så vi pimpade vagnarna med lite saker vi hittade längs med vägkanten. Dagens vandring var 3 mil och vi tältar i en park i Linköping. Vi har satt ihop våra två tält och lagt in all packning så att inget blir stulet.

Hurra vi kom i tidningen idag! Stefan blev intervjuad via telefon igår av Borås tidning och artikeln publicerades redan idag. Den andra bilden är på utsikten från igår där vi träffade två trevliga tjejer. Det får hamna på bloggen idag eftersom vi redan bloggat klart när vi träffade dem. Från vänster till höger är det Alice, Stefan, Alva och sedan får vi naturligtvis inte glömma mannen som gör bilden, Peter! Stort tack till Alice och Alva, det är alltid kul att träffa trevligt folk på vägen och snacka lite. Det förgyller dagen att inte alltid diskutera sina tankar med samma två personer ;-) I övrigt var denna dagen rätt bra, vi hade okej väder med hyfsat mycket moln förutom på morgonen då det var strålande sol. Vi gick rejält långt idag med tanke på att vi korsade Norrköping och handlade mat. Vi gick nästan 4 mil idag. Vi stannade dessutom vid ett bad i Norrköping där det var gratis inträde. Det var riktigt skönt att bli riktigt ordentligt ren igen. Man känner sig som en ny människa trots att man bara varit otvättad i sisådär tre dagar.Nattens stopp blev i Kimstad.

 

 

 

 

 

 

 

 

Tältet som syn på bilderna är det tält vi har fått låna från Friluftsfabriken. Det är ett Akka endurance 4-mannatält från Fjällräven. Tältet klarade i alla fall av första natten utan problem, vi är otroligt tacksamma för att vi får låna ett sådant fint tält för vandringen! Om du är nyfiken på vilka Friluftsfabriken är så kan du kolla deras hemsida http://friluftsfabriken.se/